Äntligen någon som bryr sig

Karin Bojs tar i dag upp det sorgliga, men något undanträngda och bortglömda, icke gärna talade om, faktum att Jobs valde bort operation till förmån för, så vitt vi vet, verkningslösa, metoder. Jobs gamla kollega, och på senare tid Eric Schmidt talade för ett par dagar sedan om att Jobs ”levde tappert mycket längre än han borde”. Men det är inte sant. Som Karin skriver, och som Jobs själv berättade om i sitt tal till studenterna på Harvard, så var den variant han led av en mindre allvarlig variant som man kan leva med i årtionden. Jag trodde att det direkt efter Jobs död skulle börja pratas om att samla in pengar till cancerforskning. Att Jobs själv kanske skulle uppmana till det på något sätt. Även efter sin död (jo, han är SÅ inflytelserik). Men den typen av diskussioner har lyst med sin frånvaro. Det är olyckligt. Låt oss ändra på det. Låt oss göra som Jobs, gå mot strömmen, inte lita på auktoriteterna – dvs Jobs själv i det här fallet. Låt oss i motsats till jobs stödja skolmedicinen.

Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Äntligen någon som bryr sig

  1. KRISTINA bURÉN skriver:

    Min mamma dog i bukspottkörtelcancer. Den upptäcktes i september och hon dog i april trots operation. Det blev inga stora rubriker och i efterhand visade det sig i ett TV-program att cancerfonden var en organisation, som bluffade till sig mycket pengar. Hon var ingen ”kändis” och hon hade inga studenter på Harvard utan fick gå i sexårig folkskola och avancerade från ”lokalvårdare” till postbud. För mig var hon en människa som levde ”alla människors lika värde”. Hon räknades inte som ”inflytelserik” , men jag har förstått att hon var navet kring vilket hela familjen och stora delar av vår släkt snurrade runt.
    ”Alla människors lika värde, akademiker -49”

    • mattias73 skriver:

      Tråkigt att höra om din mamma. Jag antar att hon hade den svårartade mer vanliga formen. Men vad är det för TV-program du skriver om gällande cancerfonden? Och tycker du inte att man skall stödja forskningen mot cancer, eller hur tänker du?

  2. Max skriver:

    Notera att ”riktig” pankreascancer är extremt dödlig, man kan inte räkna med att leva i mer än ett år efter diagnos eftersom diagnoserna i allmänhet kommer mkt sent i förloppet pga få symtom i de tidiga stadierna. Det Jobs hade var neuroendokrina tumörer med ursprung i pankreas men som också kan uppstå lite var som helst i annan hormonproducerande vävnad.

    Man kan inte dra helt säkra slutsatser då cancer i princip kan se ur lite hur som helst på individuell nivå, men att en neuroendokrin tumör i pankreas går så långt som att kräva Whipple och levertransplantation tyder på att patienten har haft otur och dragit på sig en ovanligt aggressiv variant, eller att han/hon misskött hanteringen av cancern.

Lämna en kommentar